Chhath Puja: The Ancient Sun 'Goddess' Festival of Gangetic Plain of Bihar

Inte säker på om detta gudstjänstsystem där naturen och miljön blev en del av religiösa sedvänjor har utvecklats eller konstruerats så att människor kan ta hand om sin natur och miljö.

Karna, en av huvudkaraktärerna i Mahābhārata, var son till Surya (solguden). Jag minns tydligt avsnittet om Suryas son i den enormt populära Bollywood-teleserien från nittiotalet och här var min oförmåga att lösa konflikten hur samma Surya (solguden) kunde dyrkas i form av modergudinna i Chhath Puja?

ANNONS

Det är mycket tydligt hur solen, som den främsta källan till ljus och värme, har inspirerat till vördnad bland människor sedan civilisationens början. I nästan alla kulturer var dyrkan av naturens krafter, särskilt soldyrkan, vanlig sedan förhistorisk tid. I de flesta religiösa traditioner anses solen vara det maskulina sättet att vara men den anses också vara den feminina källan till liv på jorden. Ett sådant exempel bland många i världen är den berömda Chhath Puja, den uråldriga soldyrkansfestivalen som firas på Gangeslätten i Bihar och östra UP när solen dyrkas i form av gudinna. Möjligen kan det ha börjat i neolitisk period när jordbruket utvecklades i flodbassängen. Kanske uppfattades solen som moderlig kraft eftersom dess energi är grunden för livet på jorden, varför dess dyrkan i form av gudinna kan ha börjat.


De främsta tillbedjarna i Chhatha Puja är den gifta kvinnan som firar för att få välsignelse för sina barn och deras familjs välstånd.

De dyrkare erbjuder vanliga jordbruksprodukter som frukt och grönsaker, jaggeries till solguden som ett uttryck för tacksamhet för stödet i att producera matjordbruk till livet för alla levande varelser på jorden. Erbjudandet görs medan du står i floden på kvällen till solnedgången såväl som på morgonen till den uppgående solen.

Kosi ("jordelefant med, oljelampor") är den speciella ritualen som utförs av tillbedjaren efter uppfyllelse av specifika önskemål.

Inte säker på om detta gudstjänstsystem där naturen och miljön blev en del av religiösa sedvänjor har utvecklats eller konstruerats så att människor kan ta hand om sin natur och miljö.

***

Författare/bidragsgivare: Arvind Kumar

Bibliografi
Singh, Rana PB 2010. Solgudinnans festival, "Chhatha", i Bhojpur-regionen, Indien: en etnogeografi av immateriellt kulturarv. Asiatica Ambrosiana [Accademia Ambrosiana, Milano, Italien], vol. II, oktober: s. 59-80. Finns online på https://www.researchgate.net/profile/Prof_Rana_Singh/publication/292490542_Ethno-geography_of_the_sun_goddess_festival_’chhatha’_in_bhojpur_region_India_From_locality_to_universality/links/582c09d908ae102f07209cec/Ethno-geography-of-the-sun-goddess-festival-chhatha-in-bhojpur-region-India-From-locality-to-universality.pdf Tillträde den 02 november 2019

***

ANNONS

LÄMNA ETT SVAR

Vänligen ange din kommentar!
Vänligen ange ditt namn här

För säkerhets skull krävs användning av Googles reCAPTCHA -tjänst som omfattas av Google Sekretesspolicy och Användarvillkor.

Jag godkänner dessa villkor.